BLott en blogg…?

Barnen, Allergi och AstmaAugust 31, 2007 4:14 pm

Det här blir nog det längsta inlägget hittills… och kanske det mest personliga också…

Igår så drog vi iväg till det stora köpcentret för att inhandla ett par byxor åt lillebror som dragit iväg på längden i sommar så allt är på halv stång. Barnen var inte på sitt mest soliga humör, trötta och med låg blodsockerhalt, så vi bestämde oss för att även äta på den nyöppnade “Food court”en där. Den “stora MC-klubben” var inte aktuell, då den utnyttjats lite för ofta i sommar, så vi kollade in vad de andra restaurangerna hade.

Men för oss är det inte bara att fråga barnen vad de vill äta och sen köpa det. Nej, här måste menyerna läsas noggrannt och personalen sedan “intervjuas” för att se vad maten innehåller. Att “bara gå och fika” existerar inte hos oss och ändå är det otroligt mycket enklare nu än för 2-3 år sen!

När lillebror var 4 månader så pricktestades han för mjölkproteinallergi och testet var positivt. Eftersom han var såpass liten så fick vi också en lång lista på födoämnen som vi sakta skulle introducera. Ett ämne i taget. När han var ung 1,5 år fick han en kraftig reaktion på ägg, och han reagerade som liten också på tomat, spenat och en del andra histaminhöjande ämnen. Han hade massor av eksem redan den dag han föddes, och en del magproblem. Så länge jag ammade reagerade han på det jag åt. Det insåg vi efteråt eftersom han blev otroligt mycket bättre när jag slutade amma, t.ex. slutade han att skrika varje natt pga magont och de värsta eksemen försvann.

Med hans ålder har saker och ting förbättrats. Han reagerar inte på tomat och liknande produkter längre. Han har börjat med mjölkprodukter (efter en provokation på sjukhuset) och klarar nu ganska mycket, i sommar har han t.o.m. fått äta glass som innehåller mjölk. Lycka för en glassälskare! Han äter fisk, har fått prova mandel osv. Det är numera bara ägg, nötter och skaldjur som han inte får äta (de två sistnämnda för att vi inte introducerat dem än).

För matlagning hemma lärde vi oss snabbt att hitta produkter utan mjölk. Numera finns det utmärkta ersättningar (baserade på havre eller soja oftast). Men det är otroligt mycket som innehåller mjölk som man inte har en aning om. Salami t.ex. - visste ni att det är mjölk i den? Ett större problem har varit just det här med att äta ute. Eftersom vanligt margarin innehåller mjölk (även vegetabiliskt!) så kan man sällan hitta något att äta ute, man steker t.ex. i vanligt margarin. Just den stora globaliserade “MC-klubben” ovan är bra på det viset, där har de en allergiguide som man kan se exakt vad alla produkter innehåller, och det var det enda stället vi kunde äta ute på länge. Och jo, Delicato chokladboll med kokos utanpå är också mjölkfri;-)

När sonen nu är bara äggallergisk är livet lättare, och igår fick han välja mellan pizza och spagetti m köttfärssås (efter att personalen kollat att pastan var äggfri). Att pastan hade fett (förmodligen margarin), att färsen var stekt och att det var tomat i såsen spelar ju inte längre någon roll.

Varför skriver jag det här inlägget då? Naturligtvis har jag många funderingar kring att ha ett allergiskt barn. Så först

Om ditt barn har en allergisk kompis:

  • Våga bjuda hem kompisen! Ring föräldrarna och kolla vad barnet inte tål och fråga vad du kan bjuda på. Be om en lista med produkter om du känner dig osäker, läs högt från innehållsförteckningen. Be om mobilnummer så du kan ringa och kolla. Föräldrar till allergiska barn ifrånsäger sig aldrig ansvaret, men tala alltid om vad som oroar dig.
  • Om det gäller kalas, ring i förväg och fråga vilka sötsaker barnet tål. De flesta föräldrar med allergiska barn har frysen full med saker barnet tål, och tar mer än gärna med eget. Barn är mer intresserade av att bli bjudna på kalas än att äta samma som alla andra. Alla allergiska barn är vana vid att äta annorlunda!
  • Behandla inte barnet som “det allergiska barnet”.

För mig tror jag det har varit en av de jobbigaste sakerna, att en period så kändes det som om andra föräldrar inte ville ta med lillebror hem, för att de inte vågade. Det kanske inte var så i själva verket, utan var vad jag trodde. Det var fantastiskt första gången när en tjej bjöd honom på sitt födelsedagskalas. När jag ringde mamman för att fråga vad jag skulle ta med så visade det sig att hon pratat med dagispersonalen och kokerskan på dagis hade hjälpt henne, så lillebror kunde äta en massa av det hon bjöd på! Snacka om att den mamman fick guldstjärnor av mig;-) Numera bjuds han på ganska många kalas, och ibland får han gå med kompisar hem. På kalas tar jag ibland med fika åt honom (om föräldrarna tycker det är för stressande att ordna eget) men ofta kan de hitta något att bjuda på. De som bjuder på middag kollar av med oss först, men det är nästan aldrig vi behöver säga att det får han inte äta. Nu känns det som om han inte längre är “det allergiska barnet” på avdelningen.

Vill ni veta mer om matallergier rekommenderar jag de här länkarna:

  • Allergisidan.  Cathrine som äger sidan håller den uppdaterad med produktinformation och recepten är en bibel hemma hos oss. De mjölk- och äggfria pannkakorna har vi bjudit många på här hemma, och alla äter med god aptit. Dessutom kan ni läsa om hur det är att ha ett allergiskt barn.
  • Allergikokboken.  Åsa uppdaterar inte längre sidan, men recepten, i synnerhet på tårtor, är även de en guldkälla.
  • Allergimat.  Här finns också recept och specialprodukter man kan beställa.
  • Oatly. Är ju en av många producenter av bra ersättningsprodukter, men de har också bra recept på sin hemsida.

Vill ni veta mer och få tips så skriv gärna i kommentarerna. Har ni egna tips eller länkar så lägg in dem också! Någon gång framöver tänkte jag skriva om vad som karakteriserar en bra restaurang/café.

Om jag hinner så blir det bloggrunda ikväll hos er andra, men det kanske blir fredagsmys i soffan iställetemoticon

Trevlig helg!

Filmer, serier och TVAugust 29, 2007 8:50 pm

Både igår och idag har maken varit borta på kvällen, så jag och barnen har härjat fritt här hemmaemoticon

När läggningsproceduren är avklarad, barnen ligger i sina sängar och lugnet hägrar sig, vad gör jag då? Jo, plockar fram lite frukt och en kopp rött te, sätter mig i soffan och slår på DVDn och frossar i det här:

Jajamensan, dejt med en läkare! Eller är det Hugh Laurie som drar? Jag köpte "House" i London i våras (hade sett några få avsnitt på TV innan dess) och nu sätter jag gärna på ett avsnitt. Jag läste någonstans att skaparna av serien inspirerats av Sherlock Holmes och det kan jag tänka mig. Gillar man sjukhusserier så ska man prova att se den här. Om man gillar mysterier så är det också något att prova. Och gillar man båda delarna så ska man definitivt prova! Själv skulle jag kunna ha lite mindre sjukhus, och lite mer problemlösning, men jargongen väger upp det mesta. Versionen jag köpte var utan textning, så jag kan inte slöa till för mycket.

Nu är det dags!

PS För er som tyckte det lät för sunt med frukten och teet kan jag avslöja att kvällen förmodligen avrundas med lite glass.

AllmäntAugust 28, 2007 8:10 pm

har jag bloggat. Och några trogna läsare har jag i alla fallemoticon

Barnen 10:34 am

Igår var det Måndag på alla sätt och vis. Jag var trött, jobbet var oerhört segt, inget gick som det skulle. När jag kom hem var humöret minst sagt i botten, trots att vi hade en mycket lugn kväll. Satte inte ens på datorn.

Vid läggdags efter att jag hade läst för 5-åringen så släckte vi och låg och småpratade en stund, som jag  gör först med honom och sen med 7-åringen varje kväll jag är hemma. 5-åringen ställde samma frågor som han brukar och så här gick dialogen:

5-åringen: Mamma, vad ska du göra i morgon?
Jag svarar och vi pratar lite mer om vad vi ska göra när vi kommer hem. Sen:
5-åringen: Mamma, vad ska du göra i övermorgon?
Jag: Men snälla du, det har jag inte planerat. Vet inte. Jag ska väl jobba antar jag.
5-åringen: Vad är det för struntsnack?
Jag: Va?
5-åring: Jamen, det är ju så trååååkigt, mamma *skratt*.

Jajamen lilla gubben, du har fattat galoppen. Det är rena struntsnacket att jobba.

BarnenAugust 26, 2007 10:57 am

7-åringen deltog i sin första kräftskiva igår, och det var succé. Hon åt 10-15 kräftor, blev en fena på att få ut köttet och roade sig kungligt. När vi skulle gå och sa adjö till värdparet frågade de om hon hade tyckte det var gott med kräftor.

- Ja, jättegott! Det är nummer två på min bäst att äta lista
- Jaha, vad är nummer ett då?
- Rester!

Ett avslöjande ögonblick av de kulinariska höjderna vårt hushåll nått i sommar?

Handarbete och pysselAugust 25, 2007 3:52 pm

En annan kategori som kommer att synas här i bloggen är "Handarbete och pyssel". Redan som 10-åring plågade jag släkten med handvirkade dukar (förmodligen bra skåpvärmare) till julklappar. Därifrån har jag gått till att sticka tröjor i mängder (ljuva 80-tal…), sy kläder - mest festkläder - och har nu hamnat i quiltträsket. Sömnad är min stora fritidssysselsättning - eller vad man nu ska kalla det med barn i huset? Det senaste projektet som stått färdigt är ett tigertäcke till sonen som ni ser nedan.

Barnen 2:06 pm

Åtta cowboyar, indianer och prinsessor anlände till fortet. Sheriffen och hans assistent mottog sina mutor och släppte in dem, efter registrering. De testade sina pistoler, kastade lite lasso och kollade in hästarna. Därefter var det intagande av prärieburgare, kaktussaft och indianglass ute på prärien och inne i saloonen. Som alla i Vilda Västern letade de sedan guld, som de bytte in mot skallerormsgodis. Efterlysta av sherrifen snodde de med sig en Wantedposter på sig själva och red in i solnedgången.

Resultatet av guldvaskningenResultatet av guldvaskningen

Status:
5-åringen: - Det har var mitt bästa födelsedagskalas någonsin
Mamma och pappa orkar stå på benen.

Med andra ord status god i fortet!

Allmänt, BarnenAugust 24, 2007 8:51 am

Älskade son, älskade lillebror. För fem år sen, närmare bestämt fem år och åtta timmar sen, såg vi dig för första gången. Livet har inte varit sig likt sen dess. Vår goskille, vår busgrabb. Grattis på födelsedagen.

AllmäntAugust 23, 2007 6:11 pm

Tack ni som kommenterat hittills!

Nu har jag hittat den lilla rutan som var förbockad för att jag skulle godkänna era kommentarer innan de dök upp. Nu är det fixat *s*

Allmänt 8:35 am

Förra veckan ringde jag vårdcentralen. Efter att jag beskrivit symptomen så sa sköterskan så här:
- Ja, du bör få en tid. Nu ska vi se…. Vi har en tid i dag 15.40 hos Ibrahim [efternamn]. Det är en jätteduktig läkare vi har här.

Eeeeh…. Varför säger hon så? Varför känner hon sig tvingad att lägga till det? Ja, det är klart han är bra om ni har anställt honom? Eller? Är det verkligen så att folk väljer att inte bli kollad av en läkare när de är sjuka för att läkaren har "fel namn"? Det skrämmer mig något oerhört!

PS Jag tog förstås tiden, och han var precis som utlovat. Jätteduktig.