Spridda tankar kring föräldraskap
Av olika skäl blev jag mamma sent i livet, jag var 33 år när första barnet föddes och 35 när andra föddes. Det är ingen tvekan om att i vilket skede i livet man får barn präglar en som förälder, på gott och ont. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara "gammal" och ha hunnit med både det ena och det andra privat och i karriären innan barnen kommer. Jag upplever mig själv som en hönsmamma på sätt och vis, fast i vissa sammanhang kan jag ta det mera lugnt. För skojs skull så gjorde jag aftonbladets test och fick till min förvåning resultatat "den coola föräldern".
Mitt yrkesval har inneburit att jag alltid jobbat i mansdominerade miljöer, periodvis har jag varit den enda kvinnan i grupper där det funnits 20-30 män. Vad som är hönan och ägget är svårt att säga. Kanske det var uppmuntran till kritiskt tänkande och att jag alltid uppmuntrades att säga vad jag tyckte (bara jag kunde motivera mina åsikter) som påverkat mig. Eller så har miljön under min utbildning och yrkesliv format mig. Givetvis har också erfarenheterna på jobbet format mina åsikter om jämställdhet.
Hur mycket påverkas barnen av det här? De kan ju inte se oss i våra yrkesliv, så det är ju genom bilden hemifrån de formas. Och så genom skola och förskola. Genom Weronica hittade jag några intressanta länkar kring jämställdhet i förskolan, bl.a. en serie i SvD. Båda mina barn har nyligen sett en pjäs om könsroller som tar upp en hel del intressanta frågor.
På det stora hela så tycker jag att "vår" förskolepersonal hanterar sådana här frågor utan större anmärkning. Men i tisdags var maken på föräldamöte på dagis. När jag ringde från Arlanda rapporterade han om ditten och datten från mötet, och berättade att de nu ska arbeta med genusperspektivet. Med en lätt road röst berättade han att de i leklådan med riddare köpt till två tjejfigurer. En prinsessa och en drottning… Hur detta ska förstärka genusperspektivet är för oss en gåta. Just riddarfigurer nämns direkt i en av SvD artiklarna för övrigt!
Våra barn går långa dagar på förskola och skola/fritids, jag hämtar oftast strax före kl 17. De ber mig ofta hämta tidigare, och i morse var en morgon när de bägge verkade trötta och ur gängor. Eftersom jag själv kände mig hängig så ordnade jag så att jag kunde komma och hämta tidigare. Resultat? Dottern surade hela vägen hem för att hon inte för tredje gången den här veckan fick följa med bästisen hem, och sonen cyklade snabbt iväg från mig hojtande "jag vill inte gå från dagis". Ingen cool mamma då inte
Men väl hemma lugnade vi oss alla, och fredagsmyset blev som det skulle.

