Rekordglömsk?
Den här veckan har varit absurt stressig, och än är det inte slut. På programmet i helgen står badutflykt med klassen, skidskoleavslutning och 8-årskalas.
I går var det dags för mötet på jobbet som jag skrev om tidigare i veckan. Efter en del diskussioner och koll i kalendrar kom jag och maken fram till följande schema:
kl 10: jag hämtar 5-åringen på dagis och skjutsar honom till maken.
10.30 maken o sonen går till BVC och mitt möte börjar
kl 11 5-årskontrollen börjar och sedan lunch på favoritmatstället
kl 12 mitt möte slutar och jag åker ner på stan och ansluter på matstället,
maken går till jobbet för ett möte och jag skjutsar sonen till dagis igen
På morgonen var jag vansinnigt stressad eftersom jag var tvungen att få färdigt en rapport innan mötet. Strax innan 10 sitter jag i telefon när min mobil ringer och jag slår av den. Sen säger jag till den jag pratar med "nu ska jag på möte", lägger ihop mina saker och kliver ut genom dörren för att gå till mötet. 10.05 ringer jag maken och frågar om han försökt nå mig. "Ja, är du och hämtar sonen nu?" frågar han. Jag tvärstannar och inser
1) Jag har glömt bort att hämta mitt eget barn
2) Mötet börjar inte alls kl 10 utan 10.30
När jag berättade det för en arbetskamrat senare på dagen så skrattade hon och sa "så farligt var det ju inte, det var ju på dagis du glömde honom". Då slutade jag skämmas fullt så mycket…
PS Jag hann nästan till mötet, de hann till 5-årskontrollen och allt gick bra! Däremot var mötet värdelöst och jag kunde lika gärna uteblivit.
Skönt att allt löste sig till slut och att det var just på förskolan du glömde 5-åringen. Det kunde ju varit värre.
(En släkting till mig glömde ett utav sina tre barn på banken. Hon hann köra hem innan hon kom på det!!! Hon fick slänga sig in i bilen och köra de 4 kilometerna dit igen, i raketfart naturligtvis. Där satt den lille så lugn och lekte med storlegot i barnhörnan, hade inte märkt något alls…Slutet gott tack och lov!
Hoppas du får tillfälle att ta en liten paus emellan helgens aktiviteter.
Helgkram!
Comment by Mira — February 22, 2008 @ 7:48 pm
*s* Inte ska du ha dåligt samvete, det låter precis som något jag skulle kunna göra!
På tal om 5-årskoll, vad gör dom då? Här har vi 4-års, men inte 5-års. Är det ungefär samma? Har inte ni 4-års med andra ord? När barnen fått OK i rumpan på 4-års här så blir dom aldrig mer kallad till bvc. Nästa träff görs med skolhälsovården när dom är 6 år (spruta, syn, vikt och sånt).
Kram och trevlig Schlagerlördag!
~ Stina
Comment by Stina — February 23, 2008 @ 7:51 am
Haha! Det är OK och värre saker har jag hört talas om:). Bla en fyrbarnsmamma som glömde delar av sina barn här och var:).
Inte konstigt att du glömde. Låter väldigt tight det där, väl uttänkt!
Comment by Noemi — February 25, 2008 @ 7:26 am