Vi har just återvänt från vår årliga sommarvistelse i södra Norge. För sjätte sommaren i rad besöker vi släkten där. För andra året i rad så åkte vi tåg (på ditresan avresa 7.20 ankomst 21.40 och på hemresan avresa 7.40 och ankomst 20.50). Barnen är fantastiskt trevliga medresenärer!
I Norge har vi gjort nästan allt det vi brukar. Vi har umgåtts med släkten, ätit frukost på altanen, badat hela familjen i sjön bredvid huset, lekt med hunden, plockat blåbär och röda vinbär i "hagen", spelat spel (Monopol, Sverigespelet, Risk, Ligretto och Star Wars), tillbringat en heldag i Dyreparken, ätit "lomper med brunost", ätit räkor och druckit vin, suttit på altanen till 1-2 tiden på natten och pratat med de vuxna, suttit till 2 på natten och spelat Ligretto med tonåringarna i huset, ätit äggfrukost på helgen, träffat släktingarnas släktingar. Maken har spelat volleyboll och Playstation och spel med tonåringarna. Jag har simmat i sjön sent på kvällen med tonåringarna, gått långa hundpromenader (med den äldste i huset), varit på stan (med 5-åringen), lagat svenska köttbullar och pratat en massa. Tonåringarna har varit med barnen så vi vuxna har också läst och löst korsord. Allt detta tillhör Norgebesöket. Och så har vi lagt till lite nya saker också!Det vi brukar göra som vi inte gjort i år är badtur till havet, åkt i deras båt, spelat vanliga kortspel och besökt shoppingcentret.
Det har varit en toppenvistelse som vanligt, trots varierande väder! Barnen har stortrivts men från det ögonblick vi kom hem så har de vistats i sina rum och lekt och lekt och lekt. I morgon tycker de att vi ska vara hemma. HELA dagen! Möjligen kan de övertygas till en badtur. Men bara möjligen säger 8-åringen.
