Skolan och politiken
Ja, man kan ju inte säga annat än att utbildningsdepartementet är mer synligt i debatten än det varit på många år
.
Att det stormar kring Björklunds uttalanden har väl inte undgått många. Artiklarna i SvD eller i ST eller i VF tar upp en del av den kritiken som nu riktas mot skolministern. Mest intressant är faktarutorna.
Jag har fått äran att lyssna på några av de forskare som varit involverade i PISA (Programme for International Student Assesment) och ROSE (The Relevance of Science Education). Det är oerhört intressant och det borde vara dessa forskare som fick komma till tals direkt i debatten. Inte minst lärarna och rektorerna i våra skolor skulle kunna ha nytta av det.
Medan Björklund mest ägnar sig åt att larma om hur mycket sämre det blivit i svensk skola, vilket inte riktigt underbyggs av forskningen, så finns i grundmaterialet en mängd saker som är till nytta för utvecklingen i svensk skola. Istället för att tala om försämringen borde man fokusera på frågan varför Sverige, där vi anser att vi är en kunskapsnation, inte ligger i topp i stället för "bara" medel. Likaså har vi den oerhört viktiga frågan varför elevernas intresse för en del viktiga frågor är såpass lågt.
I PISA från 2003 ges en bakgrundsbeskrivning av tidigare internationella undersökningar. Där citeras en undersökning 1964 och en 1980 där Sverige låg så gott som lägst av de länder som var med. I en undersökning från 94/95 hade en signifikant förbättring skett jämfört med 80-talet. I PISA 2000 låg svenska elever signifikant över genomsnittet, medan i PISA 2003 och 2006 ligger Sverige strax över. I PISA 2003 mättes även skolans arbetsklimat och elevernas arbetsmoral. Direktcitat: "Amärkningsvärt är att det i nästan alla längder finns en stark relation mellan en skolas disciplinära klimat och skolans prestation, men i fem länder saknas ett signifikant sådant samband. Dessa länder är Sverige, Finland, Island, Luxemburg och Nederländerna.[…]Däremot finns ett samband på individnivå: elever som uppger en hör grad av oro och oväsen på lektionerna visar också generellt sett ett sämre resultat."
Bara där finns en mängd intressanta fakta. Om vi är "lägre eller högre" beror på mätpunkterna. Varför? Det intressanta är att individuella elever mår dåligt, inte att vi är bättre eller sämre än andra länder. Till exempel…
Jag tycker det är olyckligt när argumenten blir felaktiga så att sakfrågan kommer i skymundan. Nu handlar det mer om huruvida Björklund har använt rätt argument, än om de problem man de facto identifierar i diverse undersökningar, både kvalitativa och kvantitativa i skolan. Men kanske det är som en släkting sa "Alla skäl är bra utom de tråkiga"?
Nyfiken är jag också på vad utredningen om lärarutbildningen kommer att leda till. Den ska tydligen vara färdig i december. Här kan ni läsa mer om uppdraget.
I skuggan av Björklund har vi nu fått en glimt av regeringens forskningsproposition. Som alla politiska satsningar så blir det lite som skräddaren "det bidde bara…" men samtidigt så får man väl se det som ett politiskt ställningstagande. Detta är också viktigt för om Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation.
På hemmaplan har vi avverkat 6-åringens första skolvecka i förskoleklass och 8-åringens första vecka i 2.a klass. 6-åringen är svävande på vad de gjort, men "skolgården är bra". 8-åringen klagar över att det inte är någon matematik förrän nästa vecka och säger "jag har kikat i matteboken fast [frökens namn] sagt att vi inte får".
Även bortsett från PISA och vad de nu kan heta de här undersökningarna så tror jag ändå att det verkligen är så att kunskapsnivåerna i en del ämnen har sjunkit och gjort det märkbart. Och det är en varningssignal för en trend som vi nog bör försöka bryta även om nivåerna inte är låga än i Sverige. Det största bekymret är bristerna i arbetsro och trygghet i svenska skolor. De framgår i verkligheten och i olika undersökningar så de är svåra att bortse ifrån. Det måste vi ta itu med, det är inte rimligt att barn ska gå till skolan och känna sig otrygga.
Comment by Inga M — August 30, 2008 @ 5:32 am
Visst! Det är därför jag tycker det är olyckligt att Björklund citerar felaktigt, för då blir det lättare för kritikerna att slå bort “hela paketet”. Även PISA säger ju att på individnivå är oron och stöket ett problem för eleverna.
Comment by Lotten — August 30, 2008 @ 10:00 am
Generellt sätt är klasserna för stora lärartätheten för liten och dessutom finns inte tillräckliga resurser att ta till för elever med någon form av behov….i alla fall i de skolor som jag har varit på och mött via mina egna barn. Då blir det också svårt att skapa en optimal miljö både för sig själv och eleverna…det är pengar det handlar om i slutändan…allting annat är lögn. (Min åsikt naturligtvis) De kan göra hur många undersökningar som helst som pekar hit eller dit men skolan måste få mer pengar!
Comment by Marie — August 30, 2008 @ 3:30 pm
Visst. Mer pengar löser många problem (och minskar ofta tjafset människor emellan!). Men pengarna kanske också måste styras. Och för att veta vart det ska styras så måste man veta vart de ska gå. Det kan man ta reda på genom att fråga rektorer, lärare och elever. Pumpar man in pengarna på fel ställe blir det inte bättre. Min egen arbetsplats är ett lysande exempel på det…
Comment by Lotten — August 30, 2008 @ 6:31 pm
Jag är böjd att hålla med Lotten och Marie. Ofta är det nog bristande resurser som bäddar för bekymmer på en skola men jag jobbar på en skola med goda resurser om man enbart ser till budgeten. Men där en dålig organisation, ett svagt ledarskap (som funktion, inte personkritik) tveksamma prioriteringar och urusla lokaler försvårar arbetet så till den grad att det är svårt att få till bra lösningar på de problem som uppstår. Det blir känsligt och en enda strulande elev sätter allt på ände. Hela arbetssituationen är så ansträngd att marginaler saknas.
Comment by Inga M — August 30, 2008 @ 9:28 pm
Funderar ibland på om svenska elever tvingas gripa över för mycket. Jag tänker på de vansinniga uppgifterna två av mina hade på högstadiet. Varför ska man redan när man är 14 kunna göra en LCA på en industriprodukt? Och så vidare. Varför ska man på gymnasiet inte kunna nöja sig med att göra en djupdykning i spanska som projektarbete utan måste skriva en lärobok? I den lilla staden på Irland som Äldsta dottern helst vill bo kvar i kan man gå hela skoltiden på samma skola eftersom betoningen ligger på ett antal kärnämnen inte på det stora smörgåsbord som vårt gymnasium är. Jag har inte sett några undersökningar som visar att irländska elever släpar hopplöst efter övriga EU trots att de alltså kan ha undervisats 12 år i en byskola. (Man har högre andel än i Sverige som går direkt till college men det är svårt att jämföra eftersom kulturen är annorlunda, slutbetygen så vitt jag förstår mer färskvara).
Comment by Annaa M — August 31, 2008 @ 3:14 pm
Inga - Svagt ledarskap. Ringer en klocka;-))) Kanalerna för resurser är lika viktiga de!
Annaa - Intressant med det internationella perspektivet. Vi tidigarelägger mycket tycker jag. Ung företagsamhet har ju varit en ledstjärna för många. Här tror jag också att våra kurs- och läroplaner spelar stor roll, att lärarna kan känna en stor press på sig vad de ska få eleverna att klara av.
Comment by blottenblogg — September 1, 2008 @ 12:17 pm