BLott en blogg…?

Tar en tillfällig paus från bloggandet.

Måste ägna energi åt familjen. Dottern är mycket ledsen över saker i skolan. Mer vill jag inte skriva här med hänsyn till henne. Men det är jobbigt just nu. Sonen får hemlängtan i skolan. Fast det blir bra så snart han får vara med oss, så det verkar vara mer "6-åringsblues". 

Resten av min energi går till smyckeproduktion.

Hoppas ni är kvar när jag återvänder

Jag undrar om jag ska sätta upp det omdömet på jobbet…

På det här testet http://www.matthewbarr.co.uk/personality/ blev jag C3PO

Det här var kvällens familjenöje. Vi hade jättekul. I synnerhet när pappan i familjen blev Senator Palpatine

Den här veckan har innehållit mycket, både på jobb och hemma. Fast jobbet vill jag helst strunta i att skriva om…Så nu får det bli sakerna utöver jobbet.

Måndag. På kvällen hade scouterna tårttävling. Vi tävlade i lag, där barnen fick lösa uppgifter och köpa tårtingredienser. Sen gjorde vi tårtor och tävlade vilken som var finast. Och så fick vi äta upp tårtorna. Övning i lagarbete och kreativt tänkande. Enda nackdelen var att detta skedde utomhus och det var endast +2 grader… Annars var det en trevlig familjeaktivitet.
Tisdag: Följde med sonen till ögonläkaren. Inget synfel, men viss översynthet (som alla barn i den åldern) och med tanke på huvudvärken så blir det läsglasögon. Dessutom bytte jag till sommardäck på bilen och skjutsade dottern till kören på kvällen.
Onsdag: Följde med sonen till kören på kvällen. Passade på till egentid och gick en promenad i vackert kvällsväder under tiden.
Torsdag: Var till vårdcentralen på morgonen. Alla värden OK, möjligen "lätt depression". Ordinerades endast motion och att ta det lugnt… En kompis till dottern följde med hem efter skolan. Jag gick en timmes promenad med två goda vänner på kvällen.
Fredag: Tjänsteresa över dagen till Stockholm, vilket innebar uppstigning kl 5. Gäsp.
Lördag: Cykelträning i varmt vårväder på morgonen. Glasfusingkurs 11-15. Iväg och handlade veckans mat. Hemmavid hade det varit full rulle med barnens kompisar och grannar.
Söndag: Cykelträning i lika varmt vårväder på morgonen. Glasfusingkurs 12-16. Hemma var det lek hela dagen. Småstädade lite när jag kom hem. På kvällen blev vi spontaninbjudna till grannarna för att hjälpa dem att göra slut på en födelsedagstårta.

Nu väntar en intensiv vecka, men det är i alla fall bara fyra dagar! Återkommer om skolan senare.

All övrig tid har jag pärlat. Så många idéer - så lite tid… Många dammråttor i hörnen, och otvättade gråa vinterkläder väntar på tvätt. Men det är en dag i morgon också.

Hm,  det är dags för ett besök i dotterns klass. Måste bara hitta en dag jag kan vara ledig på…

En mamma som varit i klassen en dag häromveckan gav mig nu idag den här ögonblicksbilden från en pågående lektion:
A och B leker jagis i klassrummet med hög ljudvolym. C som är diagnostiserad med Aspergers sitter på en bänk och hummar. D kryper på golvet och tar i fötterna på de barn som sitter stilla i sina bänkar. E har virat in sig i gardinen som håller på att rasa från gardinstången. F går ut i kapprummet för han orkar inte vara i klassrummet där det är så stökigt. Några barn sitter och småpratar. Resten av barnen sitter och räcker upp handen och försöker få kontakt med läraren för att få hjälp med uppgiften klassen egentligen ska göra. De tre vuxna som finns i klassrummet räcker inte till.

Alltså, ska det vara så i en andra klass? Vilket av barnen lär sig något? Vilka barn trivs i skolan? Ni som är lärare - hur får man auktoritet i en sådan klass?

Dottern går dessutom ensam på rasterna. Hon hävdar bestämt att hon väljer det själv, att hon inte har lust att leka med de andra barnen. När vi hämtar henne på eftermiddagen är hon i full gång med kompisar ofta och har samma kompisar hemma på besök. Tydligen letar hon upp den tidigare läraren och går runt med henne på rasterna.

Nej, nu får jag ont i magen. Dags att besöka klassen antar jag… Får bli i maj.

Den här veckan har ju bestått av rätt många lediga dagar, som tur är Barnen har faktiskt varit lediga hela veckan, vilket är ganska ovanligt. De brukar vara på fritids på loven. Men vi kände att både vi och de behövde en ledighet. Även om det kanske innebär mindre ledighet i sommar.

På måndagen var hela familjen ledig. Sonen hade en kompis här ganska många timmar och de lekte fantastiskt bra men intensivt. Jag var iväg en sväng och handlade mat för veckan, annars var det en rofylld lovdag.

På tisdagen var barnen och jag hemma, medan stackars maken fick dra till jobbet. Jag var otroligt trött och somnade i soffan på förmiddagen. Barnen gick länge omkring i pyjamas, som de älskar att göra på loven. Hela eftermiddagen var vi ute och cyklade som jag skrivit om tidigare. På onsdagen hade temperaturen sjunkit rejält, och någon cykling blev det inte. Däremot drog jag iväg med barnen till det lokala köpmeckat och resultatet blev en ny jacka till sonen och nya skor i massor till bägge barnen. Samt blomjord i en förhoppning om vår. Dessutom slapp jag laga lunch, och för mig är det avkoppling att strosa i affärer. Även med barn. I allafall just de här barnen i den här åldern!

På torsdagen var det jobbdags igen. Och snö som sagt var. Lyckades också klämma in ett besök på vårdcentralen och fick träffa en mycket bra läkare! Sen får vi se vad det ger… Återbesök nästa vecka. Hade något lågt blodtryck. Jobbet var som vanligt och jag var lika urbota trött som vanligt. Fredagen var lite bättre ur trötthetssynpunkt, men de kommande två veckorna har jag en del arbetsuppgifter som kommer att bli mycket jobbiga (psykiskt) och som jag var tvungen att ta itu med redan på fredagen. Kortfattat kan man säga att dessa årligen återkommande uppgifter brukar sätta organisationen på prov, och skitsnacket har redan börjat… Fredagen avslutades mycket bra med att de påsklovslediga maken och barnen ringde från stan och undrade om jag inte ville komma och fika med dem. Klart jag ville! En perfekt avslutning på dagen.

I helgen har det varit kallt och kyligt i luften, och framförallt blåsigt. Men himlen har varit blå och solen har lyst. På lördagen var jag ute med barnen och cykeltränade. Granntjejen har fått ny cykel så de hade sällskap av henne också. Efter en-två timmar med det så var det helt OK att åka och veckohandla mat (igen). När jag kom hem hade maken dammsugit hela huset. På söndagen tänkte vi ta en cykelutflykt som familjeaktivitet, men den sträcka vi tänkt oss var fortfarande rejält snötäckt så det blev en kortare tur, och sen fika hemma på trappan i solen. Annars har jag pärlat en massa men hinner inte hälften som jag vill. Helgen har faktiskt gått i helgtakt, precis som alla helger egentligen borde göra.

Svenskar flyttar i medel tio gånger i sitt liv sägs det här. Jag kommer inte upp i medeltalet ens.  Eftersom vi bott på samma ställe i åtta år, och jobbat på samma ställe i tio år så har vi ju mer än en gång fått höra den senaste tiden att vi inte rör på oss tillräckligt. Jag trodde faktiskt en svensk flyttade färre gånger, men jag antar att det också beror på var i landet man bor. Sen tror jag inte vi flyttar så långt heller, oftast inom samma stad. Det står också i artikeln. Eller vad tror ni? Hur många gånger har ni flyttat?

Mina flyttar - antar att man får summera dem till sju stycken…:

• 1971 Flyttar jag, 4 1/2 år gammal, med min mamma från hus till en lägenhet och vi flyttar också ihop med min "plastpappa". Inom samma stad.
• 1976 Vi (jag, mamma och plastpappa) flyttar till hus som vi varit med och byggt, ute på landet, 3 mil utanför staden.
• 1986 Jag flyttar första gången själv, från hemmet till ett studenrum på 15 kvadrat inne i stan. Delade kök och telefon med resten av korridoren - tror vi var ca 15 stycken. Hade i alla fall egen toalett och dusch. Det var ett riktigt stort steg!
• 1988 Jag bor i England en termin. Möblerna är kvar i studentrummet så det var väl ingen "riktig" flytt.
• 1989 Jag och nuvarande maken blir sambor i en studenlägenhet på 89 kvadrat! Det var rena himmelriket med alla ytor, när vi kom från våra studentrum. Våra första möbler köpte vi på Auktionskammaren, och vardagsrumsbordet för 150 kronor hänger fortfarande med.
• 1994 Vi flyttar till vår första egna bostadsrätt. Helt nyproducerad och otroligt fräsch, i synnerhet i jämförelse med studentlägenheten. Bolaget som byggt dem hade svårt att bli av med lägenheterna och sänkte både priset och hyran rejält, så vi fick en låg boendekostnad.
• 1994-1996 Bor vi i USA i omgångar. Lägenheten är uthyrd i andra hand. I USA bor jag i studentlägenhet. Mitt intryck är att amerikaner, i alla fall medelklassen, flyttar oftare och framförallt längre sträckor än svenskar.
• 1999 Flyttar vi för första gången en längre sträcka i Sverige, över 30 mil. Fyller en hel trailer med alla våra saker, i synnerhet böckerna. Vi flyttar in i en hyreslägenhet, jag har inte ens sett den innan. Vi får en oslagbar utsikt och lägenheten är mysig, fast svårmöblerad, med snedtak.
• 2001 Efter ett års jakt så hittar vi och "får" huset vi vill ha. Det är byggt 87/88 men de som bott där innan har vårdat det mycket väl. Det ligger i ett lugnt område och känns perfekt för en barnfamilj. Och där bor vi fortfarande…

Visst har ni redan sett Susan Boyle från Britain’s got talent?

Jag kan se klippet om och om igen. Fördomar som kommer på skam och borde vara en tankeställare. Men framförallt hennes röst som ger mig gåshud.

Annat än det svenska dravlet som resten av familjen sitter klistrade framför på fredagar…

I morse när jag åkte till jobbet så snöade det. Det snöar fortfarande.

Behöver jag säga mer. Snö. Och jobb. Samma dag.

För två dagar sedan var det sol. Och ledigt…

Ingen lust att köpa kort till gymet? Hyr ett barn som ska lära sig cykla

Idag har vädret varit riktigt bra och efter lunch gav jag mig ut med barnen. Dottern, som ju lärde sig cykla för två år sen först, ville gärna cykla och då hakade brorsan på. Han kan inte cykla själv ännu, och vi har tänkt öva så mycket han vill i vår och sommar. Som familjeaktivitet har vi tänkt oss lite "miniutflykter" med cykel. Fast jag hade idag inte räknat med dryga två timmars övande fram och tillbaka. Vi har monterat en stång på dotterns cykel som han får låna medan han övar, och det innbär språngmarscher fram och tillbaka… Först övade vi på en liten, ganska bilfri, gata här i närheten. När vi efter ungefär 10 vändor tog en vilopaus kom grannarna hem och deras grabbar (1 år och 4 år) ville också ut och cykla. Så då blev det mera. Vi var ute dryga tre timmar inklusive pauser. Jag var helt slut efteråt…  Barnen också, så nu får de faktiskt se en film. Det är ju ändå lov!