Ja, man kan ju inte säga annat än att utbildningsdepartementet är mer synligt i debatten än det varit på många år
.
Att det stormar kring Björklunds uttalanden har väl inte undgått många. Artiklarna i SvD eller i ST eller i VF tar upp en del av den kritiken som nu riktas mot skolministern. Mest intressant är faktarutorna.
Jag har fått äran att lyssna på några av de forskare som varit involverade i PISA (Programme for International Student Assesment) och ROSE (The Relevance of Science Education). Det är oerhört intressant och det borde vara dessa forskare som fick komma till tals direkt i debatten. Inte minst lärarna och rektorerna i våra skolor skulle kunna ha nytta av det.
Medan Björklund mest ägnar sig åt att larma om hur mycket sämre det blivit i svensk skola, vilket inte riktigt underbyggs av forskningen, så finns i grundmaterialet en mängd saker som är till nytta för utvecklingen i svensk skola. Istället för att tala om försämringen borde man fokusera på frågan varför Sverige, där vi anser att vi är en kunskapsnation, inte ligger i topp i stället för "bara" medel. Likaså har vi den oerhört viktiga frågan varför elevernas intresse för en del viktiga frågor är såpass lågt.
I PISA från 2003 ges en bakgrundsbeskrivning av tidigare internationella undersökningar. Där citeras en undersökning 1964 och en 1980 där Sverige låg så gott som lägst av de länder som var med. I en undersökning från 94/95 hade en signifikant förbättring skett jämfört med 80-talet. I PISA 2000 låg svenska elever signifikant över genomsnittet, medan i PISA 2003 och 2006 ligger Sverige strax över. I PISA 2003 mättes även skolans arbetsklimat och elevernas arbetsmoral. Direktcitat: "Amärkningsvärt är att det i nästan alla längder finns en stark relation mellan en skolas disciplinära klimat och skolans prestation, men i fem länder saknas ett signifikant sådant samband. Dessa länder är Sverige, Finland, Island, Luxemburg och Nederländerna.[…]Däremot finns ett samband på individnivå: elever som uppger en hör grad av oro och oväsen på lektionerna visar också generellt sett ett sämre resultat."
Bara där finns en mängd intressanta fakta. Om vi är "lägre eller högre" beror på mätpunkterna. Varför? Det intressanta är att individuella elever mår dåligt, inte att vi är bättre eller sämre än andra länder. Till exempel…
Jag tycker det är olyckligt när argumenten blir felaktiga så att sakfrågan kommer i skymundan. Nu handlar det mer om huruvida Björklund har använt rätt argument, än om de problem man de facto identifierar i diverse undersökningar, både kvalitativa och kvantitativa i skolan. Men kanske det är som en släkting sa "Alla skäl är bra utom de tråkiga"?
Nyfiken är jag också på vad utredningen om lärarutbildningen kommer att leda till. Den ska tydligen vara färdig i december. Här kan ni läsa mer om uppdraget.
I skuggan av Björklund har vi nu fått en glimt av regeringens forskningsproposition. Som alla politiska satsningar så blir det lite som skräddaren "det bidde bara…" men samtidigt så får man väl se det som ett politiskt ställningstagande. Detta är också viktigt för om Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation.
På hemmaplan har vi avverkat 6-åringens första skolvecka i förskoleklass och 8-åringens första vecka i 2.a klass. 6-åringen är svävande på vad de gjort, men "skolgården är bra". 8-åringen klagar över att det inte är någon matematik förrän nästa vecka och säger "jag har kikat i matteboken fast [frökens namn] sagt att vi inte får".
